Istället för att investera i nya lösningar och förbättrad funktionalitet, tvingas många IT-avdelningar att lägga en allt större del av sina budgetar på att enbart upprätthålla befintliga system. Situationen med ett potentiellt handelskrig med kraftigt höjda tullar gör läget än mer akut.
Det är dags att ifrågasätta denna utveckling och se på alternativ som kan frigöra resurser för innovation. Ett sådant alternativ är öppen källkod.
Digital innovation är avgörande för att individer, verksamheter och samhällen ska kunna utvecklas och möta framtidens utmaningar. Men nu hotas denna möjlighet av kraftigt stigande kostnader för IT. Analysföretaget Gartner rapporterar att IT-kostnaderna förväntas öka med 9 procent under året, och dessa ökningar går nästan uteslutande till befintlig teknik som licenser, hårdvara, cloudmiljöer och datacenter. Samtidigt står verksamheter inför historiska satsningar på AI för att driva innovation och produktivitet – detta under ett år då nordiska IT-budgetar endast väntas öka marginellt.
Resultatet är att investeringsutrymmet för digital innovation krymper. Verksamheter tvingas också säga upp IT-personal som ett direkt resultat av ökade licenskostnader. Danska Rikspolitiet meddelade nyligen att var tionde anställd på deras IT-avdelning ska sägas upp på grund av ökade kostnader för Microsoftlicenser. Tidigare har Region Huvudstaden i Danmark varslat upp till 150 personer av samma anledning.
En del branschförespråkare föreslår att verksamheter ska tidigarelägga investeringar i nya licenser för att undvika ytterligare prisökningar. Men att öka beroendet av ett fåtal leverantörers tjänster och därigenom låsa in sig ännu mer är en farlig strategi som endast gynnar de stora techjättarna. Istället måste vi bli smartare i hur vi använder IT-budgeten.
Öppen källkod skaparförutsättning för att dela på innovationskostnader
Digitalisering byggd på öppen källkod erbjuder en väg framåt. Dessa lösningar är ofta prisvärda, mer flexibla och möjliggör för verksamheter att byta leverantör om de inte är nöjda. Det öppna förhållningssättet minskar också risken för inlåsning och stärker kontrollen över systemen.
Öppen källkod skapar även förutsättning för att dela på innovationskostnaderna. Detta sker redan delvis i offentlig sektor men kan bli betydligt mer effektivt. Även det privata näringslivet kan dra nytta av att dela viss innovation. Genom att dela på innovationskostnaderna kan vi frigöra resurser och öka innovationstakten. Alldeles nyligen har vi sett initiativ i den europeiska bilindustrin för att samarbeta om grundläggande programvaruutveckling och på det sättet sänka kostnaderna och bibehålla konkurrenskraften.
Det finns redan många färdigpaketerade öppen källkodslösningar för exempelvis databaser, arbetsplatser och integration som IT-köpare kan använda. Genom att byta från monolitiska lösningar till tjänster byggda på öppen källkod kan pengar frigöras till innovation. Tjänster byggda på öppen källkod gör det också möjligt att dela på förvaltning och underhåll av system, vilket sparar både pengar och personalresurser.
Goda exempel
Internationellt finns goda exempel att lära av. I Schweiz infördes 2024 en lag under parollen ”Public Money - Public Code”. All digital utveckling som finansieras av statliga medel ska resultera i tjänster byggda på öppen källkod som andra kan använda. Liknande initiativ är på gång i Nederländerna och i flera tyska delstater.
Vi är övertygade om att den svenska regeringen kan dra lärdom av dessa exempel och utvärdera hur användningen av öppen källkod kan öka i Sverige, bidra till att minska beroendet av ett fåtal techgiganter och samtidigt frigöra mer resurser till digital innovation.
Framtiden ligger i våra egna händer
Genom att frigöra mer pengar till digital innovation och bryta det osunda beroendet av amerikanska techjättar kan vi stärka Europas konkurrenskraft och självförsörjningsgrad. Detta är särskilt viktigt i en tid av ökad osäkerhet, där AI och annan ny teknik skapar enorma möjligheter för nya innovationer som bygger ett bättre samhälle.
Framtiden ligger i våra händer – låt oss välja en väg som gynnar innovation, kostnadseffektivitet och självständighet.
